Ecuador

Hola!

Vi har nu varit i Ecuador i en vecka och vi har så smått vant oss vid höjden. De två första dagarna hade vi huvudvärk och när vi gick/sprang upp för trapporna blev vi andfådda. Kanske förklarligt då huvudstaden Quito ligger på 2800 meter över havet. Flygplatsen ligger mitt i staden och det kändes som om man skulle landa med flygplanet mitt på alla husen.
Runt om oss höjer sig berg efter berg och tre av bergen har snö på toppen. Det är en sagolik utsikt åt viket håll du än vänder dig åt (när molnen lyser med sin frånvaro) trots att Quito är en stad på 2 miljoner invånare.



Här finns det så mycket frukt som man aldrig har hört talas om och jag, nyfiken som jag är, vill ju prova. När sedan Eckehart (han som vi bor hos) såg vad jag köpt förklarade han att dessa frukter är sura att bara äta men väldigt goda att göra juice på. Här verkar alla ha en mixer och utav den göra helt underbara juicer med enbart frukt, vatten och lite socker. Det är trevligt att ha någon i närheten som vet vad och hur man ska göra med alla dessa nya smaker. Eckeharts fru Claudia är kvar i Shell där de egentligen bor så henne får vi träffa senare. Här i Quito har de ett hus sedan många år då de bodde här och eftersom han kommer upp till Quito ganska ofta så har de kvar huset.
Huset är uppdelat i två lägenheter och deras dotter med man och barn bor i lägenheten under oss. De jobbar med ungdomar och backar upp olika kyrkor runt omkring. De kommer från Tyskland så de pratar tre språk förutom Eckeharts dotters man som inte pratar engelska.
Med honom pratar vi spanska så när vi är tillsammans allihop så blir det spanska vi alla pratar. Mycket bra lärorikt!

Något annat som det också finns gott om här är blommor. Rosor är en av Ecuadors största exportvara. Här kan man köpa andra hands rosor mycket billigt. Eckehart hade ställt in 15 st laxrosa rosor av största sort i vårt sovrum och i köket likaså. Helt underbart!


Även då vi njuter av att vara i Ecuador så längtar vi till att få komma till Shell och installera oss på riktigt, fast vi fyller våra dagar här utan problem än så länge. Mattias har verkligen fått börja jobba direkt. I går stod han på operation i fem timmar i sträck och assisterade en av barn ortopederna från USA. Han får lära sig mycket och han stortrivs.
Här i Ecuador finns det inte några barnortopeder med den kompetensen så detta att de kommer ett team hit varje år är otroligt tacksamt. Alla som behöver opereras får hjälp, men de som kan får betala. Bedömningen görs från någon på sjukhuset som kollar upp deras tillgångar. Förr var det missionärerna som tog det beslutet men det hände att de parkerade sin fina bil en bit från sjukhuset och gick sista biten. De blev helt enkelt lurade. Även då alla läkarna kommer hit av egen insats så är det mycket annat som kostar att driva ett helt sjukhus. Så alla pengar behövs. Just nu är det läkare från Colombia, Chile och USA som är här och igår kväll bjöd Eckehart hit alla på kvällsmat och jag tillsammans med Eckehart förberedde och tillagade maten. Mycket roligt! Just nu är de ett team på 6 läkare plus två fruar.
I fredags blev vi alla bjudna hem till två av läkarna som är de som styr över teamen. De bor i en lägenhet tillsammans och de har med sig sina fruar som sköter allt praktiskt runt omkring. De andra bor i HCJB:s gästhus.


Detta bl. a. växer i Eckeharts trädgård.

Vi har även börjat vänja oss vid klimatet, på förmiddag känns det som tidig vår, mitt på dagen som sommar då solen steker riktigt mycket och på kvällen som höst då det kommer riktigt kyliga vindar. Här i Quito behövs både tjocka tröjor och svala sommarkläder. De första dagarna gick vi ut i våra långärmade tröjor och jackor eftersom det var så kallt inne. Väl ute svettades vi och vi fick ta av oss så mycket vi kunde. Solen är mycket skön men otroligt intensiv och det är lätt att bränna sig, vi är ju mitt vid ekvatorn!
Eftersom Mattias har den andra kameran med sig och vi enbart kan blogga på fm så får ni nöja er med dessa bilder så länge.

På återseende!

Kram Gabriella