Larvägg under huden och trolig hemförlossning

I söndags fick jag en förfrågan av en amerikansk familj som sedan 1 1/2 månad tillbaka bor i djungeln, 45 minuters bilresa från oss. De väntar sitt andra barn och vill att jag kommer hem till de och förlöser henne…. Jag var lite tvekande men hon födde sitt första barn hemma med en barnmorska i USA och vill verkligen ha en så naturlig förlossning som möjligt igen. De är beredda på att göra detta själv ändå men när de hörde att det fanns en barnmorska här så önskar de min hjälp, vad säger man?  Då är det ju bättre om jag är med! Det är med en skräck blandad förtjusning som jag tar mig an detta uppdrag. Jag vet ju vad som kan hända även om allt ser så bra ut från början... Jag sa att jag önskar att hon kommer till sjukhuset och gör en kontroll hos en av läkarna. Så i går var de här alla tre och såg en av våra familjeläkare.

 

Det visade sig att de blivit bitna av en insekt som lägger ägg under skinnet. Deras grannar sa i alla fall det. Tydligen ska man karva ta ut hela äggsäcken och bränna upp den. De hade flera sådana småbölder. Tydligen enligt grannen har de fått detta från en hemlös hund som brukar ligga på deras veranda, på skorna. Nu har de moppat alla golv med klorin och doppar skorna i det. Hunden måste de försöka göra något åt för den har massor av sådana plus en stor böld på huvudet som troligen är en larv.

Huset de bor i får de låna gratis i utbyte att de lär ur engelska till byborna som är av folkgruppen Kishwa. De älskar utmaningar och äventyr men livet i djungeln är inte lätt när man inte är van vid det. Med tanke på en liten baby som snart ska krypa runt, börjar de nu fundera på att bosätta sig här i Shell i stället och bara bo där och undervisa på helgerna.  

  

Vi har en pool utanför vårt hus men den behöver fixas till, nu ser det ut som om den kommer att bli fixad.. 

Samuel nyss hemkommen efter fotbollsträning i ösregn.

 

Cementblock och papaya

Härom kvällen gick vi ut och åt tillsammans med en ny allmän läkare med familj som ska vara här i ett år. Efter maten gick barnen ut  och hittade några cementblock och satte upp dem på rad. Det såg riktigt häftigt ut när de sedan puttade till en sten och alla föll som dominobrickor. 

 Jag blev så glad när jag såg att ett av våra papaya träd börjar få frukt men jag blev lite besviken när jag fick veta att alla träden inte kommer bära någon frukt. Det är nämligen så att om trädet är "maskulint" då bär det bara blommor men ingen frukt. Medan det feminina trädet har en annan sorts blomma och bär frukt. Intressant men tråkigt för jag fick hugga ned fyra fina träd som jag trodde vi skulle få papaya på.

 

Barnen har kommit in i skolarbetet igen. Det var lite tufft för Miriam att efter ett långt sommarlov med bara svenska börja med engelskan igen. Hon hade  mycket läxa förra veckan eftersom hon inte hann med det i skolan. Så då hann hon inte leka så mycket med kompisarna efter skolan. Denna vecka har än så länge varit bättre med endast något enstaka papper för henne att göra.

Samuel och Elias har ingen läxa förutom plugg på proven. Deras lärare säger att om de hinner klart i skolan behöver de inte ta hem något. Samuels klass har verkligen ändrats från att förra terminen vara 1 kille och 2 tjejer i 7:an och 8:an, till att nu vara 5 killar och 1 tjej. Det kommer en till tjej nästa termin. Det verkar också som att det finns ett fotbollslag som Samuel kan börja vara med i här i Shell så han slipper åka till grannstaden Puyo.