fredag 24 december 2010

La muñeca betyder handled...

Så var det då dags igen... Ni som följt vår blogg känner kanske igen rubriken, fast med en annan kroppsdel. Annars hittar ni det inlägget här:

http://www.egberth.com/2010_09_01_archive.html

Igår kväll var vi hos några vänner från skolan för lite julmat.

Det var många familjer och många barn, så lekarna blev stundom ganska vilda.

Bl.a så hoppade barnen från en träställning. Runt ställningen fanns det ett litet rep, så för att kunna hoppa ner var de först tvungna att hoppa över repet. Det gick bra för Elias både första och andra gången, men den tredje gången så fastnade han med foten och stöp i backen med full kraft. Han landade tyvärr illa och idag fick vi bekräftat att han ådrog sig en radiusfraktur (handledsfraktur).

Sålunda erhöll han ett blått cirkulärgips att behålla i tre veckor. Trist!! för er som känner mig som en hönspappa ska jag kanske tillägga att jag inte var medveten om höghöjdsakrobatiken förrän efter fallet... Sedan förra gången på akuten med Elias har jag ju varit där ett antal gånger och auskulterat som kirurg. Således var det många bekanta ansikten och det kändes klart mer hemma än sist, även om det alltid är trevligare på ett sjukhus när man är där "i tjänsten".


Nåväl, vad det gäller frakturen så är de väl bara att bita ihop och vänta på avgipsningen. Tänk att det alltid är Elias som råkar illa ut!

I övrigt mår vi bara bra. Vi har firat Samuels fördelsedag med bl.a frukost på sängen och en piñata. Tårtan på eftermiddagen blev en höjdare! Kortet med hjälp av självutlösaren på kameran blev kanske inte lika bra, men det får duga...

Vi är nu också i princip klara med förberedelserna för julafton. Vi har köpt en Costa Ricansk julgran, som mer liknar en tuja, som vi sedan dekorerat enligt konstens regler. Dock saknar vi snön, men efter att ha läst om det svenska vädret för närvarande så skulle jag inte vilja byta...

Vi fortsätter med spanskastudierna och pratar med grannar och vänner för att förkovra oss så mycket vi kan innnan vår avfärd.

Vi vill nu också önska er alla en riktigt GOD och FRIDFULL JUL! Ta vara på er så hörs vi snart igen.

Hälsningar från 5 X Egberths,

genom Mattias

söndag 19 december 2010

Ett soligt Costa Rica!

Nu har vi haft vår avslutning och vi har klarat oss bra och fått våra betyg. Både Mattias och jag fick betyget A i våra respektive klasser och det känns bra att man nu har fått bekräftelse på att vi har pluggat hårt. Även barnen har klarat sig bra och vi är så stolta över dem. Samuel var bl.a. den enda i klassen som fick alla rätt på ett av rättstavningsproven och Elias ligger inte långt efter. Betygsmässigt ligger Miriam lite efter, men å andra sidan har hon lärt sig prata engelska. Vi har hört från andra att hon säger hela meningar på engelska och hon förstår vad andra säger. Med oss pratar hon inte gärna engelska så det är så svårt för oss att veta hur mycket hon kan. Under avslutningsceremonin fick Mattias bära in den Ecuadorianska flaggan och det var verkligen en högtidlig stämning. Rektorn höll ett tal och en pastor från en inhemsk kyrka i närheten talade till oss som tog examen på spanska, det kändes bra att man förstod så pass mycket att man kunde hänga med hela tiden även om man inte förstod precis alla ord. Man blir lite tårögd av att helt plötsligt förstå ett helt annat språk. Vilken förmån! Några av våra vänner på skolan sjöng och spelade för oss. Det kändes konstigt att vi för några månader sedan inte kände någon här och nu har vi kommit varandra så nära på så kort tid. Även om vi hela tiden vetat att vi bara ska vara här i några månader så har vi skapat oss vänner som vi nu kommer att sakna väldigt mycket. Jag trodde inte heller att det skulle kännas så jobbigt att säga hejdå till alla, både lärare och andra studenter. Än så länge har vi dock inte behövt säga hejdå till våra närmsta vänner.

Vi har även här fått rutiner i tillvaron som man nu kommer att sakna och se tillbaka på. Det jag kan komma på just nu är alla de goda skratten i våra klasser som vi haft. Vägen till volleybollen på tisdagskvällarna och doften från busken på skolan med stora vita blommor på. Alla andra blommor på skolan som har blommat om och om igen under hela tiden. På väg till skolan har vi ofta mött en dam med sin hund och en motorcyklist som släpper av sin flickvän som vi har hälsat på. På väg hem har vi korsat en park där en bil står och säljer kokosnötter med mjölk i. Bredvid bilen bor det några ekorrar i ett träd som mumsar på kokosnötterna som försäljarna har öppnat och hängt upp för dem. Den lilla köttaffären vid hörnet av vår stora park där vi har köpt kyckling och kött. Vi kommer självklart att minnas det positiva av Costa Rica och huvudstaden San José, även om det så klart finns annat som man inte kommer att sakna. Varken Mattias eller jag är ju några storstadsmänniskor och vi trivs inte riktigt med all trafik och annat som hör till en storstad. Vi längtar till djungeln...;)
Vi har nu även fått se en annan sida av Costa Rica, den sidan som man får se när man åker som turist! Vi följde med tre andra familjer från skolan till kusten för lite semester efter att skolan slutat. Det var mycket skönt och avslappnande. På vägen ned till havet passerade vi en stor flod där det fanns krokodiler och vi stannade förstås och tog lite bilder.


Vid kusten hade vi hyrt ett ställe med lägenheter så vi kunde laga vår egen mat och det fanns en stor grill vid poolen så vi passade på att grilla. Vi kan varmt rekommendera stället som ligger vid Esterillos del oeste och heter Apartamentos Iguanas. Precis bredvid lägenheterna bor det några stora leguaner, därav namnet. De har bara fyra lägenheter så vi hade stället för oss själva. Ägarna var ett par i sjuttioårs åldern. Han amerikan och hon tyska. De driver detta lilla ställe tillsammans med sin son sedan några år tillbaka och de var mycket trevliga! De rekommenderade oss en restaurang med skapliga priser som vi besökte en kväll, och vi bjöd med dem och fick höra lite av deras historia. Intressant, trevligt och mycket god mat.

Stranden var kanske inte den vitaste eller renaste jag sett men helt klart duglig. Platsen är känd för sina vågor, lite farliga så man fick ta det försiktigt med barnen, men det var många som surfade och Mattias hade turen att få återuppleva gamla minnen från tiden i USA då han surfade en hel del. Ägarnas son James erbjöd Mattias att låna en av deras brädor och de var ute och surfade tillsammans. Det finns många palmer med kokosnötter på deras tomt och de erbjöd oss att plocka och dricka så mycket vi ville. Elias som älskar kokosnötter med mjölk i, blev förstås mycket glad.


Vi är nu tillbaka i San José och vi ska imorgon fira Samuels födelsedag, han har önskat sig en princesstårta. Det är ju inte det vanligaste här omkring så det tog ett tag att få tag på marsipan men nu har jag fått tag på det, så imorgon blir det baka av! Sedan väntar det förstås lite julstök även för oss. Vi ska försöka göra det så mysigt som möjligt och vi följer redan julkalendern på svt play med spänning. Det är ju förstås svårt att få julstämning i detta varma land men lite ska vi nog klara av att få.

Varma julstökshälsningar!

Gabriella